Hej!
Ytterligare en deltävling i Långloppscupen är avklarad, när Engelbrektsturen i Norberg kördes. Det var några år sedan jag körde denna tävling senast, då det först var pandemi, sedan har den krockat med XCO-SM ett par gånger också. Det var kul att vara tillbaka i Norberg igen.
Banan är kort, snabb och väldigt intensiv. Den mäter "endast" 67 kilometer och tog för oss 2 timmar och 11 minuter. Det är mycket grusvägar och lättåkt stig första ca 50 kilometerna, men sedan blir det lite mer tekniska partier sista 15 kilometerna. En riktigt bra bana tycker jag, om än lite kort.
Jag, Hugo Porath och André Czarnecki körde igenom banan onsdagen innan och den var sig lik. När man kör den kan den uppfattas som rätt lätt och platt, men i tävlingsintensitet så blir den utslagsgivande på sina ställen.
Tävlingsdagen:
Vi åkte mot Norberg från Falun vid 08-tiden för att komma i god tid innan damernas start kl. 10:30 medan vi herrar startade 11:00.
Jag värmde upp tillsammans med Micke Tjulander (fd Olsson) och snackade massa skit, det var trevligt. Åkte till startfållan ca 10 minuter innan och inväntade starten. Det var asfaltsstart i ett par hundra meter innan vi svängde in på en smalare grusstig. Det gick att avancera rätt bra om man ville och höll sig lugn på banvallen bort mot Klackberg. Jag tog mig fram bra medan det inte gick stenhårt längst fram. Väl i Klackberg efter 3-4 kilometer blev det lite mer positionskrig då det kom ett par kritiska svängar och sedan två hårda backar direkt. Kom in i en bra position, ca 7-8 plats in i första backen. Viktor Lindqvist satte upp ett riktigt hårt tempo direkt och det blev fort väldigt jobbigt. Lyckades dock ta mig förbi Carl Jarnhagen och Calle Friberg och avancera upp lite till. På toppen tog jag och Edvin Lindh oss förbi Anton Olars också, innan stigen utför som var en dryg minut lång innan backe två skulle köras. Det gick inte lika hårt i andra backen som vanligtvis är lite drygare, någon minut längre och ett rätt sugande underlag bitvis. Men jag kände mig stark och återhämtad från första backen. Kollade bak lite för att se var Jakob och David var, och de var lite längre bak men båda var med.
Inför första backen. Foto: Cykelkanalen.se
Det blev lite avvaktande åkning efter backarna och de små luckor som blivit blev till en större grupp igen. Jag såg hela tiden till att hålla mig långt fram för att bibehålla min positionering. På en grusväg efter en dryg mil satte Richard Larsén in en attack och gick ifrån oss övriga. Det kändes kontrollerat i gruppen bakom och det gjorde inte riktigt något att han var en dryg halvminut före.
Efter 12 kilometer visste jag att det skulle kunna bli trångt in på en stig från en snabb grusväg som var lätt utför. Gick upp och ökade lite på grusvägen men var lite tidig, Viktor Henrysson ökade mer och ville vara först in på stigen. Emil Lindgren gick också förbi innan stigen. Det var en snabb stig, lätt utför men med vissa långa partier där det var en urgröpt skåra som man körde i, som var ett par decimeter bred. Lite klurigt om man råkade köra in med framhjulet i kanten på skåran. Men det gick bra. Viktor höll ett fint tempo ett tag fram till vi skulle runda Vasstjärnen. Där fick vi syn på Larsén som vi hade tagit in tid på.
Jag och Jakob körde sida vid sida i kommande backe, rätt hårt. Jag kände mig fortfarande otroligt fräsch vilket var väldigt glädjande. Väl uppe blev det återigen lite avvaktande och det var skönt att bara gå med lätt. Passade på att inta energi. När vi närmade oss "Trollstigen" fick jag en uppenbarelse att det lika gärna hade kunnat vara 2017 igen. Framför mig hade jag Emil Lindgren, Matthias Wengelin, Micke Tjulander (Olsson), Dennis Wahlqvist och Calle Friberg som låg bredvid mig. Det var lite roligt. Det var ungefär så tätgrupperna brukade se ut på långloppen då.
In på "trollstigen" var Wengan först, före Emil, Calle och mig. Jag märkte att Wengan ville köra på hårt och skapa nånting och jag hoppades att Calle skulle kunna gå med. Det blev några meters lucka fram ett tag, men Wengan och Emil missbedömde en rätt skarp vänstersväng och kom ut väldigt långt, så Calle tog dom meterna där. Wengan fortsatte köra på hårt och bakom mig blev det en lucka. Ut från stigen hade vi nog 7-8 sekunder bak. Vi låg fortfarande drygt 20 sek bakom Larsén som malde på i tät.
Övriga kom ikapp igen vid Fragg, där vi hade langning efter 23 kilometer. Efter langningen gick jag upp och körde lite. Någon kilometer senare, när vi kom in på skidspåren, passerade Jakob mig och direkt var Wengan upp jämsides och också skulle om. Samma sak med Emil som skulle ha Wengans hjul. Jakob körde på och vi kom till "Saxbacken". En riktigt brant och hård backe som tar en minut ungefär. Det gick väldigt hårt och det sprack av lite bakom mig. Framför hade jag Jakob, Wengan, Emil, Edvin Lindh och sen jag. Jakob fortsatte att köra hårt på efterföljande parti där de hade lagt ut massa sprängsten där det förr varit en riktigt fin stig. Otroligt jobbigt underlag, och Jakob körde så hårt så man ville kasta in handduken flera gånger. Kollade bak och såg Micke och David ha en lucka fram till oss, och en lucka bak till övriga. Bet i ordentligt på sprängstenen för att gå med trots att det gick utför majoriteten av tiden.
Jakobs körning hade gjort så att vi närmat oss Larsén ordentligt, och när vi passerat Fragg-vägen igen kom vi ikapp. Det går lätt uppför ett bra tag där och det blev en hel del attackåkning av b.la. Emil och Edvin Elofsson. Isak Fjordell-Nordin körde hårt en gång också. Kollar man på effektkurvan från den drygt 3 kilometer långa "false flat" grusvägen var det 7 attacker. In vänster på en stig igen och det fortsatte att bära uppåt. Jakob var främst och körde på, med Wengan, Edvin Lindh, Emil och jag. Edvin hade det jobbigt att gå med där, så Emil passerade och ett tag senare orkade även jag göra det och täppa de meter fram med Edvin på hjul. Vi hade fått en lite lucka bakåt igen. Detta utspelade sig precis framför Cykelkanalens fotograf som ni kan se nedan.
Liten lucka ned till jagande David Risberg, Filip Mård och Edvin Elofsson. Foto: Cykelkanalen.se
Vi kom tillbaka till kontrollen vid Klackberg efter drygt 35 kilometer återhämtade vi oss lite ut på loop 2 och gruppen bakom kom ikapp. Med oss hade vi jag, Jakob och David från Vostroblock Evolite, Emil, Johan Norén och Edvin Elofsson från Serneke Allebike, Wengelin från Länna Sport, Isak Nordin från CK Uven, Edvin Lindh från Team Norra, Filip Mård från Motala AIF, Viktor Henrysson från Träningskonsulten och Carl Jarnhagen från Sportson. Frågade lite hur både Jakob och David kände sig och de var bra.
Vi närmade oss "Dansarbacken" efter 38 kilometer. Jakob körde hårt efter svängen in i backen men det lugnade ned sig snart och gick hyfsat lugnt uppför. Alla förberedde sig nog för Håberget, en drygt 2 minuter lång backe som inledningsvis är rätt brant och lös, flackar ur lite i mitten och blir sen brantare igen upp till bergspriset.
Det blev lite positioneringskrig in mot backen och en som tog sig fram och körde hårt från botten var Johan Norén. Johan och Wengan körde på riktigt hårt i branten och jag kämpade för att fortsatt hålla kontakten. Släppte några meter och kom ikapp lite igen när det flackade av, men sedan började det köras igen och jag var rökt. Även Edvin Lindh, Edvin Elofsson, Isak Fjordell-Nordin och Carl Jarnhagen släppte kontakten med dryga minuten upp till bergspriset. Över krönet krigade jag mig fram och tog fart utför backen för att försöka ta ikapp de 6-7 sekunderna de fått. Jag drog så hårt jag orkade utför men tog inte in något, men tappade inte heller. Efter ett tag vinkade jag fram Edvin Lindh och han hjälpte till lite.
Vi svängde vänster in på "grusstig" och där lyckades vi ansluta till gruppen igen efter en riktigt hård backe och efterföljande jakt. Blev avvaktade åkning på grusvägarna och sedan positionskrig in på stigarna igen. Hade återhämtat mig rätt bra ändå tycker jag och hade inga större problem att gå med på stigarna mot Nordansjö.
I Nordansjö fick vi langning igen efter 52 kilometer. Därefter gick jag upp i tät och körde på, på stigen längs "ån". Ville kunna köra i min fart och mina linjer då den mest tekniska stigen var därefter. Det kändes helt okej men var inte nå vidare bra flyt över rötterna. Wengan körde hårt i en blöt och teknisk stig som var någon minut lång. Även där fick vi som släppte i Håberget ge oss. Jag fick även kramp på höger insida lår. Insida brukar vara lugnt, då det snabbt går över men det var lite oroväckande. Men jag vet varför. Efter backen gasades det dock inte, så vi kom ikapp igen. Det var nästan som om alla bestämt sig för att det blir spurt, folk ville inte ta över efter andras förningar och det blev avvaktande åkning bitvis. Vi kom tillbaka till Nordansjö och hade nu bara drygt 5 kilometer kvar till mål, varav banvallen som vi tidigare hade startat på.
Stigen längs ån. Foto: Andreas Olsson (@xylisten)
Isak tog förning på banvallen med mig på hjul och gjorde några fartökningar. Jag ville inte hjälpa till att dra i det läget, inte heller någon annan som sparade på krafterna till spurten. Med någon kilometer kvar till mål gick Jakob upp jämsides med Isak och de båda höjde farten lite. Vi ville dra upp spurten åt David som hade bäst chans om det blev spurt. Det gick väldigt fort in i Norberg igen och runt kyrkan. Alla ville positionera sig bra inför sista vänstersvängen och sedan det relativt korta upploppet. Bäst lyckades Edvin Elofsson som spurtade ner oss alla i elit-gänget och tog hem segern före Matthias Wengelin och Isak Fjordell-Nordin. Därefter var vi Edvin Lindh, David Risberg, Johan Norén, Jakob Söderqvist, Erik Åkesson, Emil Lindgren och Filip Mård.
Ett kul och hårt lopp, jag vet inte om det någonsin varit en deltävling med 10 stycken som spurtar om segern någongång.
Positionering inför spurten. I bild: David Risberg, Jakob Söderqvist, Emil Lindgren & Johan Norén. foto: Andreas Olsson (@xylisten)
Spurten. Foto: Cykelkanalen.se
Edvin Elofsson var väl värd segern, men tyvärr säger regelboken att en junior inte kan vinna i elitklassen vilket är lite dumt kan man tycka. Är man först över mållinjen så är man. Edvin räknades bort från resultatlistan i Elit och då stod Wengan som segrare, följt av Isak och Edvin Lindh. Förhoppningsvis kanske del regeln ändras i framtiden.