Igår passerade jag Allebike i Alingsås och hämtade upp min MTB som varit på service. Ett efterlängtat besök hos ett cykelmärke under snabb utveckling och ett kärt återseende av min älskade favoritpryl. 

Emil Lindgren bjöd på en tur på Alingsås fina stigar och det vill man ju inte missa. Klockan ringde därför okristligt tidigt och jag rullade in i Alingsås redan vid 08:30 ombytt och klar. 

Jag är ganska kräsen när det gäller stigar. Vi har varit runt en del och även om jag långt ifrån är en teknisk cyklist så gillar jag ändå när det är lite klurigt. Hellre en fot i backen emellanåt än allt för lättcyklat. Vi rullade ut mot Hjortgården och Hjortgårdens röda. Vi pratade SCF, Corona, den inställda tävlingssäsongen och livet i allmänhet. I takt med att partierna blev mer tekniska och kuperingen ökade steg min puls. Emil rullade hela tiden i perfekt rätt spår och med lätthet över stenar och rötter. Kan bara konstatera att det är en otrolig teknisk förmåga han besitter. Själv kör jag mer med ”går det inte med fart så går det med mer fart”. Pulsen steg och steg och ett tag där i mitten hade jag svårt att formulera vettiga meningar till vårt samtal. Skönt då att Emil pratade på och jag kunde ägna mig åt min egen andning. Emil pratade till synes helt opåverkad av ansträngning. Orättvist det där. 

Det var fina stigar och vacker utsikt. Ett par partier var rejält knixiga. Jag förstår det goda ryktet terrängen har här. Det finns lite av allt och omgivningarna är minst sagt varierande. Mitt i en av mina meningar säger Emil något om att man inte skall hålla höger. Det är något om ett stup och snart rullar vi högt upp på berghällen längs med Stora Kroksjön. Vackert, men högt. Jag kör ju hellre tekniskt utför än uppför och det kan kanske varit så att jag efter en av de brantare backarna därefter närmast nådde maxpuls trots att jag fick hoppa av och gå sista biten. 

Efter en fin tur med en hel del skratt och enbart en noterad vurpa (ja, det var jag, men det var trädets fel…) rullade vi in på Allebikes parkering. Det är ett fint ställe. Förutom cykeldelen finns också gym, danslokaler, fina omklädningsrum och ett café. Sådant är lyx på en arbetsplats. Speciellt också den inställning som verkar råda och att man gärna tar en cykeltur tillsammans. 

Foto: Emil Lindgren.

Finkaffe med choklad. 

Emil och Alexander. 

Efter en kopp finkaffe gjorde Alexander oss sällskap och vi pratade cyklar och Allebikes utveckling. Den första Allebike-cykeln såg dagens ljus 2003 och fick namnet MB31. I lokalen fanns också en gammal klenod ståendes, lackad i vitt, grönt och rött och med en svensk och en italiensk flagga på ramen. Namnet MB31 är också namnet på Allebikes nya märke. Alltsedan dess har det utvecklats och monterats cyklar i Alingsås och jag tror inte Corona bromsat cykelaffärernas verksamhet. Det var full fart hela tiden, trots att man ännu inte öppnat för dagen. Vi tittade på en modell av en heldämpad MTB och gjutformen för en baksving. En nätt liten sak på strax över 400kg. En gjutform i vilken man kan producera 4 ramar per dag. Visste ni att varje kolfiberram är belagd med uppemot 20 lager kolfiber i olika riktningar för att styvheten i ramen skall bli den rätta. Sånt nörderi som jag gillar att snacka om. 

Framgafflar. 

Allebike, modell MB31.

I lokalen fanns ramar i långa rader. Framgafflarna levereras i kartonger om 12 st och det fanns nästan allt man kan tänka sig. Sadlar, vevparti, kedjor, skruvar och allt annat som behövs för en komplett cykel. Allt i perfekt ordning och noga uppmärkt. Min ingenjörsmässiga sida fick utlopp och jag kände mig som ett barn i godisbutiken. Jag vill ha den, och den och den.... 

I produktionshallen monteras alla cyklar ihop. Det finns utrymme för byggnation av fyra cyklar samtidigt och meckställen hänger smidigt monterade i taket. Alla skruvar ligger i ordning i små plastbackar. Jag fick något drömskt i blicken. Hemma består cykelverkstaden av en mörk källare och allt som är kopplat till mina cyklar ligger i en enda stor plastback och jag brukar aldrig hitta det jag skall ha på första försöket. Här var allt ljust och rent. Alexander berättade att man efter montering alltid gör en efterkontroll av samtliga cyklar innan de lämnas iväg. Drömmen att ju få ”bygga” sin egen cykel efter önskemål. Sen kan man dricka kaffe eller titta på prylar medan den monteras. Har sneglat på en ny cross och väl hemma började önskelistan med komponenter att fyllas på.

Produktionshallen. 

Stort tack för fin stigcykling, lite cykelnörderi och gott kaffe!