Min hjärna kokar. Jag sitter i soffan och försöker formulera en packlista. Har kaffekoppen till höger och en dator med två fönster öppna till vänster. XCO-SM och Tour de France samtidigt. Jag är egentligen grym på det här. Att organisera och strukturera. Alla resor mellan Skåne och Dalarna har gjort mig till lite av en logistikexpert och det finns en färdig lista för vanliga långlopp. Knäppt kan tyckas, men det gör livet lite lättare och risken att något missas minskar när packprocessen ofta behöver avklaras på några minuter innan avfärd när man har en färdig lista att pricka av. Med 65 mil enkel väg så kan man inte åka och hämta det man glömt.
Den här gången är det en lite mer omfattande lista som behövs. Det är inte bara en massa saker, det kommer också krävas pannben, en kropp som håller och en del tur. Först Engelbrektsturen imorgon, följt av ett O-ringen och sedan avslutning med Finnmarksturen på nästa söndag. Nu skall jag alltså packa de vanliga långloppsgrejorna - fast sju gånger om. Sen allt som krävs för MTB-O - glasögon, kartställ, kompass, tidtagningschip. Ett O-ringen är ”väderberoende”, så paraply, stövlar, regnkläder, sopsäckar. Meckgrejor till hojen, extra däck, slangar, tvättsaker, olja. Allt jag behöver för boende och all mat. Sen skall jag ju förresten jobba med - några möten och en finmiddag. Så vardagsgrejor, finkläder, dator. Kanske får jag en stund över att bada, eller göra en utflykt. Kanske läsa en bok (OK, nu skojar jag - schemat är så sjukt fullspäckat). Det kommer vara en full bil som rullar iväg imorgon.
Jag tänker att det nästan blir som ett etapplopp. Engelbrektsturen i Norberg är ett lopp som lär göra mig rejält sliten. Snabba 70 km på fina stigar. Dagen efter inleds O-ringen där jag under fem etapper skall köra MTB-O i D21, damernas tävlingsklass. På torsdag är det efterlängtad vilodag och sista etappen körs därför på lördag. MTB-O är intensivt. Massor av igångdrag och något helt annat än långlopp. Tre av etapperna är medeldistans runt milen och två etapper är långdistans på runt två mil. Distanserna är fågelvägen och som exempel så ska jag klämma in 21 kontroller på 9,7km på måndagen. Det är många riktningsändringar och igångdrag det. Som final väntar Finnmarksturen och årets långlopps-SM nästa söndag. Jag som brukar säga att jag bli bättre för varje dag jag kör, nu blir det upp till bevis. Krasst är det så att jag kan ha riktiga skitben när starten går i Ludvika. Det skulle ju kunna bli en episk upplevelse det med. Får kanske bli bogserad uppför startbacken. Jag har provkört den nya banan och det kommer komma en rapport innan Finnmarksturen, men jag kan redan nu bjuda på en bild från en av de nya stigarna.
Ny stig i Ludvika.
Jag gillar banan i Norberg och det känns skönt med egen damstart imorgon. Det är ett starkt startfält och det är många tjejer anmälda i tävlingsklasserna. Det lär gå fort på det snabbåkta partiet ut ut Norberg. Mitt mål är att spara lite på krutet imorgon. Ta i men inte köra mig helt tokslut och gå på rött för tidigt. Efter målgång rullar jag direkt vidare mot Norrköping.
Förra året hjälpte jag och Eszter en kille som kraschat och efter att ambulansen hämtat honom rullade vi vidare som sista cyklister i hela tävlingen, precis innan den cyklist som agerade uppsamlingscyklist. Alltså inget resultat att lägga på minnet, men himmel vad roligt vi ändå hade där på stigarna. En tävling där jag verkligen påmindes om varför jag håller på med det här. Vi stannade i varenda depå och snackade och däremellan gasade vi för fullt.
Jag och Eszter efter målgång förra året.
När ni herrar kommer ifatt damerna imorgon, glöm inte hojta att ni kommer och ropa gärna om ni kommer höger eller vänster.
Avslutningsvis bjuder jag på en bild från dagens äventyrscykling. Jag älskar de där tokiga cykelturerna. Cykelturerna där man hittat en plats på kartan och sen testar man att cykla dit. Just idag blev det kanske inte en fantastiskt tur rent cykelmässigt, men vi hade en bra dag i skogen och plockade årets första kantareller.
