Foto: Joakim Rissveds
För fyra dagar sedan så kördes Långa Lugnet och om fyra dagar körs Lida Loop. Det här blir ett mitt i tävlingsveckan-inlägg om båda tävlingarna.
I förra inlägget så skrev jag så här:
"För min egna del så är kanske ett resutat topp-20 bland samtliga klasser ett realistiskt mål där jag är topp 15 en bra dag och lycks slå mig in topp-10 om allt går min väg."
Med facit i hand så gick nästan allt min väg och jag blev 11:a. Ett fantastiskt resultat för min del i årets kanske elittätaste startfält. Om jag inte hade stannat på tredje slingan för att pumpa bakdäcket så hade jag nog kunnat bli 10:a, eller kanske till och med 9:a. Nu var jag dock mer eller mindre tvungen att stanna, men det jag menar är att om jag inte hade tappat luft ur bakdäcket så hade nog topp-10 gått vägen. Att jag tappat luft ur bakdäcket två långlopp i rad måste ju bero på någotning och i mitt fall är det nog en kombination med lite för lite luft från start och vårdslös körning. Till Lida Loop så provar jag med lite mer luft från start helt enkelt.
Starten gick inget vidare för mig då jag lyckades med konststycket att missa att klicka i pedalen, tre gånger. Rasade därför ner genom fältet och sedan kände jag i startbacken att det inte var min allra bästa dag. Inte den starten på loppet som jag önskat mig. Med god kunskap om hur banan gick och med lite rutin så kunde jag smita in långt fram på alla kritiska partier inledningsvis och i backen efter 17 kilometer där jag trodde att tävlingen skulle börja på allvar så började tävlingen också på allvar. Det blev en tätgrupp på runt åtta man och jag hamnade i en andragrupp.
Vi höll ihop hyfsat till vi var en bit ut på andra slingan. Då hade några kommit ifatt oss och vår grupp sprack sedan av igen. Jag hamnade i den andra halvan denna gång och kände att jag hade en liten svacka. Svackan var dock ganska kortvarig för efter en gel så fick jag lite mer fart.
När vi passerade Lugnet igen för att ta oss igenom den sista slingan så var jag i en trio om platserna 12-14. Kände direkt att benen var bra så jag passerade de i min grupp och körde ifatt två andra. Nu körde vi om 10-13. Men så var det ju det där med att tappa luft ur bakdäcket också. Jag stannade och pumpade i mer luft och kom iväg som 14:e igen. Lyckades dock jaga upp mig till en slutlig 11:e plats där det bara var 15 sekunder upp till 10:e och jag hade även 9:e platsen inom synhåll i loppets slutskede.
Jag tar med mig bra backben och att jag, till skillnad från tidigare lopp, hade bra med kraft kvar på slutet av tävlingen. Lida Loop har ungefär samma tävlingstid som Långa Lugnet, så jag borde kunna fixa även den tävlingen på ett bra vis.
Damerna startade ju en timme före oss herrar på Långa Lugnet och jag tror att de flesta tyckte det var bra. Jag spenderar ju lite för mycket tid på sociala medier och det verkar ha varit uppskattat hos de flesta. Nackdelen hos vissa var rädslan för att vara i vägen om/när herrarna skulle komma ifatt. Jag passerade några damer, men de som passerades kunde snällt åka åt sidan så att jag kunde passera säkert och snabbt. På Lida Loop ska man också låta damerna starta före herrarna, men denna gång bara 20 minuter före vilket betyder att målgången för både dam och herr kommer vara ganska så samtidigt. Det betyder att i princip hela damfältet ska passeras av herrarna och jag är inte helt övertygad om att det är bra. Dels riskerar damerna att bromsa herrarna på smala partier och dels så kan damer som tvingats släppa sina konkurrenter få en gratisresa tillbaka om en grupp herrar kommer förbi på rätt ställe.
Det är ju en sak för damer i tävlingsklass som kanske inte har så bråttom att släppa fram herrarna som det blev på Långa Lugnet, men kör du för en pallplacering så stäler du dig nog inte så gärna vid sidan av stigen mitt under pågående lopp. Jag tycker ändå att det är bra att konceptet testas och förhoppningsvis så får vi ganska snart en bild av vilken modell som fungerar bäst.
Då Långa Lunget hade 66 herrar i elitklassen och Lida Loop har 45 så borde mina chanser öka något för den där efterlängtade topp-10. Faktiskt så saknas fem av de som var före mig på Långa Lugnet i startlistan, så det borde ju innebära att jag blir sexa med samma prestation? Men det är klart att några efteranmäler sig och några som blev sjuka eller fick problem under Långa Lugnet kanske preseterar på topp på Lida Loop, så det blir nog en tuff resa återigen.
Mitt bästa resultat någonsin på Lida Loop är en 9:e plats från 2009, 2008 var jag 12:a, 2007 var jag 15:e och både -06 och -05 var jag 13:e. Ganska stabil alltså.
Banan på Lida Loop är snabbare än Långa Lugnets bana och betydligt plattare. Vill dock minnas att det finns ett par partier med stenrik stig som får ner snitthastigheten ganska så rejält. Startbacken är brant och plågsam, men den är inte speciellt lång. Banan går i tre loopar med varvning inne vid Lida Friluftsområde. Ett väldigt praktiskt format med flera passager genom start/målområdet. Vädret ser ut att bli fantastiskt resten av veckan så det lovar ju gott för en snabb bana och en härlig cykeldag på Lida Friluftsområde.
På väg in till Lugnet efter slinga ett. Foto: Eva Önnemar
Med den urladdning som Långa Lugnet innebar och att vi har haft lite sjukdomar i familjen här hemma så har jag faktiskt känt mig riktigt sliten. Men, det är ju fyra dagar kvar att bli pigg på!
Med vänlig hälsning
Henrik Öijer
www.henrikoijer.com