ÄNTLIGEN!

I förra veckan på min runda så infann sig ÄNTLIGEN den där känslan när ingenting är jobbigt. Ni vet när man kommer till dom där långa uppförsbackarna och liknande som bara är helt fantastiskt tråkiga och jobbiga. Men i förra veckan var dom bara precis vad dom är, backar, och jag trampade relativt snabbt och enkelt över dom. Likaså alla andra tekniska partier som ibland går alldeles för långsamt för att jag ska vara nöjd.

I förra veckan var helt enkelt ingenting speciellt jobbigt och precis allt va fantastiskt roligt! Det va extremt blött, kallt och skitigt men jag älskade det, varenda sekund. Det va så kul så att jag inte hann ta det ”obligatoriska” stoppet vi någon sjö för att trycka i en banan eller liknande. Stopp hanns liksom inte med och jag vill fortsätta på den vågen av glädje och energi jag hade på rundan :) Om sanningen ska fram så hade jag orkat cyklat ett varv till utan några som helst problem, men då hade jag behövt byta glas på glasögonen samt montera på lampor.

Dom senaste 5 gångerna jag cyklat denna rundan så har det tagit ca 2h. Men d rullade jag in på 1h 46min och jag hade mycket mer att ge! Jag kunde både justerat ner den ganska rejält i tid och jag hade mycket ork kvar för att fortsätta.

Känslan börjar så sakteliga kännas bra! Ge mig en månad eller två till så ska jag nog bli nöjd :)

Hörs snart.

Avslutar med en bild på min skitiga cykel som behöver tvättas efter VARENDA runda!