Säsongen är äntligen igång i full fräs, kul!! Detta har jag längtat efter sedan november när grundsäsongen drog igång.
För min del har jag hittills fått till fyra tävlingar denna vår.
3x vinst och en tredje plats får man anse vara en bra öppning på denna säsong.
En av tävlingarna var ett UCI-lopp i Beligen, Roc D´Ardenne, strax under världscupsnivå, som gick i slutet på april. I år kommer jag tävla internationellt då jag har en önskan att tävla EM i mitten på augusti och därmed behöver, bland annat, UCI-poäng. Tävlingen gick över förväntan då jag tog hem första platsen!
Roc D´Ardenne bjöd på 82 km, 2400 höjdmeter och MASSA lera! Något som känns väldigt bekant för mig.. Jag körde väldigt smart och hade aldrig några dippar, kände mig stark genom hela loppet, som tog 4,5 timme. Både huvud och kropp kunde och ville pressa sig och det är en vinst i sig. Detta tar jag med mig, vinterträningen har varit bra!
Sex dagar senare var det dags för första deltävlingen i långloppscupen, Billingeracet! Och vilken dag det blev, strålande sol, 25+ och ett stort och starkt startfält. Kul!
Billingeracet bjöd på 2 kortare loopar och en längre loop med den avslutande backen på ca 2,5-3km.
Startskottet gick och det var väldigt samlat de första 10 km tills första backen kom. När man har tävlat mycket ihop med de andra tjejerna vet man oftast vem eller vad som kommer ske vid olika delar av loppet. Jag visste att antigen kommer Terese eller Emma gå upp och bomba i backen. I lördags var det Terese som tog initiativet och körde riktigt hårt upp! Hatkärlek till henne där och då när jag kämpade för mitt liv för att inte släppa hjulet. Dock var det bra, vi kom loss ifrån den stora gruppen och kvar var jag, Emma Belforth, Terese Andersson och Nellie Larsson.
Bild: Cykelkanalen.se
Den andra loopen känns mest som en transportsträcka och det blev lite avslaget stundstals i vår lilla grupp. Ingen ville upp och göra jobbet för att inte trötta ut sig i onödan då det var lätt att ligga på rulle. Men precis innan varvning, ut på sista loopen tog jag kommandot och körde på. Början på sista loopen går det väldigt mycket nedför, jag släppte på bromsen och gasade på. Fick en bra lucka på tjejerna och tänkte att "om det håller, så håller det" och trampade på. Efter en stund kom Emma och Terese i kapp. Nellie hade då släppt och som jag förstod det, vågade hon inte kör på lika hårt utför.
Tredje loopen är nästan 90% av banan flowiga och lite trixiga stigar, superroligt! Men där någonstans i skogen med ca 60-45 minuter kvar (av totalt 3 timmar), var det som att någon stängde av on-knappen. Tappade kraft, motivation, hög puls och tänkte enbart på vatten. Positiva (för min del) var att vi inte körde på hårt i skogen så hade inga problem att åka med men viste att när backen kommer tillbaka upp till Billinge kommer jag få det tufft. Vet inte om tjejerna inväntade den tuffa och avslutande backen på 2-3km, för fort gick det inte och jag var orolig att Nellie skulle komma ifatt.
Vi närmade oss backen och med 4 km kvar tryckte Emma och Terese allt vad det hade. Jag försökte knappt, eller jag försökte men det hände ingenting haha.. Så jag såg dom segla iväg och såg att Emma var den starkste för dagen och drog ifrån. Överlevnad upp och rullande i mål som nummer tre. Jag är ändå stolt att jag tog tredje platsen trots den dåliga känslan. Också superkul att få tävla med tjejerna igen, de får ut det bästa ur mig både på bättre och sämre dagarna! Tack tjejer och grattis till placeringarna!
Bild: cykelkanalen.se
Nästa lopp var tanken att köra Lida Loop, 26 maj. Hade väldigt mycket sätt framemot banan i Lida men för att få ihop tävlingssäsogen och få chansen att tävla EM kommer jag köra Världscupen i Nove Mesto, i Tjeckien, samma helg. Tråkigt att missa Lisa men superkul att få tävla med världseliten! Så kör hårt men smart, vi ses i Eksjö, Ränneslättsturen, sista juni! Taggad!!