Tävlingsrapporter från Orsabajk´n och Gesunda MTB Challenge!

Erik_bloggbild2019.jpg

Halloj!


Glad midsommar i efterhand. Min midsommar har spenderats i Mora med omnejd och vad passade då bättre än att tävla de närliggande tävlingarna under midsommarhelgen, Orsabajk´n och Gesunda MTB Challenge. Båda dessa lopp var nya för mig vilket skulle bli väldigt spännande. Orsabajk´n går av stapeln på midsommarafton och är endast 25 kilometer lång, så tävlingstiden var endast ca 50 minuter, som en sprint.


Orsabajk´n


Åkte upp till Skattungbyn där starten gick och började värma upp. Hade inte kollat någon startlista men det dök titt som tätt upp flera snabba killar. Inte minst vi fyra från CRT, jag, Isak Nordin som gjorde tävlingscomeback efter ett år inom försvarsmakten, Anders Solin och Anders Eriksson, men även Art-V dök upp med Henke, David och Martin. Sedan var Wengelin där, Joel Burman, Nils Lillpers, och Albin Johansson. Tufft startfält på den korta och tekniskt lätta banan med få omkörningsmöjligheter.

Starten gick rent utsagt åt helvete, hamnade långt bak och hade inga som helst möjligheter att ta mig förbi på smidigt sätt. Farten var heller inte jättehög i motvinden vilket gjorde att många hängde på rätt länge. Men på första stigen efter nån mil sprack det av och jag låg kanske 12-14 placering. Det sprack upp framför och jag var tvungen att vänta till stigen var slut och nästa grusväg kom innan jag kunde försöka gå ifatt, vilket jag gjorde med stor kraftansträngning, då framförallt Wengelin höjt farten ordentligt. Kunde vila upp mig lite längst bak i den tätklunga vi bildat. Kilometrarna gick fort. Vi var 9 stycken i tätklungan när vi med 9 kilometer kvar kom till den första av två järnvägsövergångar där vi skulle över spåret. Wengan, som låg först, hoppade över rälsen på cykeln medan Martin och Albin som låg direkt bakom hoppade av cykeln och sprang. Jag såg att det gick bra för Wengan att cykla, så jag gjorde detsamma. Men Wengelin fick en lucka när de skulle hoppa på cyklarna igen, och vi lyckades inte täppa den. Med 5 kilometer kvar till mål körde vi över ett kraftverk och sedan in på den svåraste stigen på banan. Henke, som låg först kroknade lite och Albin och jag körde förbi. Albin tryckte på ordentligt och i nästa backe var vi fyra stycken med lucka bakåt, Albin, jag, Solin och David. Men ingen ville riktigt ta tag i det och gruppen bakom kom ifatt igen. In i Orsa och jag visste att detta skulle bli övermäktigt då avslutningen inte alls talade till min fördel. Sista 700 meterna på gräs och det var många bättre spurtare med, dessutom var jag riktigt krokig efter den korta men hårda tävlingen. Körde in som 8:a, något besviken men ändå nöjd med det utförda loppet.


Gesunda MTB Challenge


Detta lopp talade mer till min fördel då det var ett långlopp på 73 kilometer och drygt 1000 höjdmeter. Banan var helt ny för mig och jag kom dit med en förväntansfull känsla. Hade ingen aning om vilka som skulle köra då det inte funnits några startlistor ute utan det blev en överraskning. Märkte snabbt att det egentligen bara var Solin som var jämn med mig. Solin som även är uppväxt där och bor i Mora som kunde varenda sten och grusväg på banan, vilket var perfekt.

Starten gick lugnt efter masterbil nedför en bit av den asfalterade SM-backen innan vi svängde in vänster för en kortare startloop på 1,5 kilometer innan vi drog ut på nästa startloop på dryga 9 kilometer. Jag och Solin tog taktpinnen direkt och han körde på riktigt hårt. Redan efter 3-4 kilometer hade vi en mindre lucka bakåt och efter det såg vi ingen mer. Det gick fort utför och det låg en sten gömd i gräset efter drygt 4 kilometer som jag dunkade i både fram och bak så hårt att jag trodde att jag skulle dubbelpunka och knäcka fälgarna... Men jag rullade vidare och var nojjig över hjulen. Men när jag märkte att jag inte fått punka varken fram eller bak och att båda fälgarna såg raka och fina ut körde jag vidare.

När vi närmade oss varvning ut på loop 2 såg vi att motorcykeln som åkte före oss stod stilla och att en gubbe stod framför honom. Undrade var det var som pågick och ju närmare vi kom desto mer började gubben skrika och motorcykelåkaren gestikulera åt honom att flytta på sig. Gubben hade även med sig vad jag tror var hans son och barnbarn. Anders Solin och jag kunde passera dem trots att gubben fortfarande stod framför och skrek åt motorcykelföraren. Men han kom strax därefter loss och kunde köra förbi oss igen.

Hörde senare att gubben och personerna runt omkring hade varit kvar och viftat och stått ivägen för personerna som kom efter oss. Tråkigt, men idioter finns överallt och vi cyklister drabbas tyvärr ofta av dem.

Åter till racet:

Solin drog hårt första loopen och när vi varvade ut på loop 2 efter dryga milen såg vi ingen bakom oss. Loop 2 började likadant som första men denna gång var jag beredd på stenen under grästuvan och hoppade över den.

När vi kom ut på grusvägarna och skogsvägarna bort mot Mångberg började jag hjälpa åt mer med att dra. Vi tog långa, fina förningar och hjälptes åt bra. Nådde Mångberg efter 17-18 kilometer och därifrån var det ca 12 kilometer grusväg, nästan konstant uppför tills vi nådde banans högsta punkt vid Malibambo. Efter drygt 22 kilometer stod pappa med en ny flaska sportdryck. Stigningen fortsatte och vi var uppe på toppen strax över 26 minuter efter att vi påbörjat den. Den brantade även till på slutet vilket var härligt. Sedan var det utför på grusväg innan vi svängde in på en grusad stig som övergick till en riktigt fin och rolig naturlig singeltrack. Sedan kom även en lite mer teknisk stig som hade varit med på Enduro Sweden Series någon gång. Den var riktigt fin.

Vi närmade oss Mångberg igen och gick ut på samma del av banan vi kört på de sista kilometrarna på loopen tidigare. Frågade Solin om även sista loopen skulle avsluta där, vilket den skulle. Körde på och hade riktigt roligt och försökte lägga upp en plan för hur jag skulle kunna ta hem bergspriset som skulle finnas efter 43 kilometer vid varvning. Låg på Solins hjul och märkte att de dragit om slutet på loopen. En smart lösning då vi inte skulle passera idioten och hans gemenskap. Istället körde vi rätt uppför SM-backen och in vänster in på originalbanan in i slalombacken där vi sicksackade upp för att sedan spurta för bergspris eller målgång. Kunde spurta förbi Solin och kammade hem mitt första bergspris, vilket var en weekend vid Gesunda Bikepark. Tredje och sista loopen startade på samma sätt som de två föregående, och även nu var jag beredd på stenen under gräset och hoppade över. Benen kändes bra och jag började fundera på hur det skulle utspela sig framöver. Hittills hade vi hjälpts åt hela vägen. Kändes som om det skulle vara svårt att gneta ifrån honom, och även lite dumt då banan var blind för mig medan han kunde allt.

Snäll som han är berättade han i förväg vad som skulle vänta och när vi kom till Mångberg igen skulle det komma en backe på en dryg kilometer som var rätt brant och jobbig. Försökte trycka på och grilla honom ordentligt i backen och sedan fortsätta på stigen som även den gick uppför. Blev inte av med honom men jag hoppades att han skulle plågas lite. Från Mångberg var det en loop på en dryg mil innan vi kom tillbaka till Mångberg igen. Sista gången i Mångberg var det endast 8 kilometer kvar till mål och Anders sa att bäste man må vinna. Han körde på rätt hårt på stigarna och det var en sjukt stenig och teknisk stig där han tryckte på ordentligt men jag lyckades bita mig fast på hans hjul, som jag inte lämnade. Mindre än 5 kilometer kvar. Hade gjort upp en plan i huvudet hur jag skulle avsluta. Anders försökte igen på nästa stig och fick ett par meter men jag lyckades täppa till. Nu återstod endast ett par kilometer och jag vägrade släppa hans hjul.

Min plan var att ligga på hjul på asfalten upp i SM-backen och sedan attackera om in till serpentinerna uppför slalombacken och förhoppningsvis få några meter i svängarna för att sedan mata på sista 100 meterna in i mål. Men Solin förstörde den planen genom att dra en långspurt direkt på asfalten och stod upp och matade över 1200 watt. Släppte nån meter men gav fan i att det skulle bli fler. Syran sprutade ur öronen och såg att han kollade bak. Jag var kvar så han saktade in ca 50 meter innan vi skulle svänga vänster in i slalombacken. Var tvungen att tänka snabbt hur fan jag skulle göra nu, var inte kapabel till att attackera direkt efter den där urblåsningen. Solin tog täten in i backen men jag gick förbi, ville var först i svängarna. De första två tog jag hyfsat lugnt för att sedan öka successivt och innan sista serpentinen maxa ur och börja blåsa på ordentligt. Märkte att jag fick några meter innan jag kom ut de sista 100 meterna på asfalten och drog i sista växeln och stod och spurtade. Kollade bak igen och såg att jag skulle ta hem det. Fasen vad skönt, första vinsten i elitklassen!


Det var en riktigt fin bana, dock lite mycket grusväg men det är inget som gör mig något. Noterade även årets högsta puls (191bpm) i spurten. Kommer sällan över 185 trots att maxpulsen är uppmätt till 195.


start_gesunda.jpg

gesunda_mtb.jpg

efter_gesunda.jpg

gesunda_malgang.jpg

gesunda.jpg

Foton: Sofia Åkesson